Hur ska vi underlätta för utrikes föddas etablering?

Att öppna dörren till arbete  

Att en person går från bidragstagare till skattebetalare ger en samhällsekonomisk vinst på minst 400 000 kronor. Därför är det av stort värde att utrikes födda etableras på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt. Vi har nu uppdaterat vår rapport om hur privata, offentliga och ideella aktörer arbetar och kan arbeta för att underlätta utrikes föddas etablering på den svenska arbetsmarknaden med senaste forskning och statistik på området.

Hösten 2015 lanserade Axfoundation sin första långsiktiga integrationssatsning ÖppnaDörren.  Yrkesdörren är en av verksamheterna inom ramen för ÖppnaDörren och lanserades samtidigt som ÖppnaDörren också av Axfoundation. Syftet med initiativet är att bredda nätverken mellan etablerade svenskar och utrikes födda för att bidra till att förbättra integrationen såväl i samhället i stort som på arbetsmarknaden.

Vi träffade vi över hundra experter verksamma inom bland annat mångfald, social hållbarhet, integration, filantropi och sociala investeringar, i initiativets uppstartsfas. Vi läste också många forskningsrapporter som vi ville dela med oss av i samlad rapport.

Förutom att visa för arbetsgivare vilka möjligheter som finns med att få hjälp och stöd om de vill anställda utlandsfödda har rapporten två syften: dels att diskutera några av åtgärder som föreslagits för att underlätta för utrikes föddas etablering, och dels att visa på vilka etableringsinsatser som enligt forskning och utvärderingar verkar vara mest effektiva för att främja utrikes föddas sysselsättning.

I ett avsnitt tittar vi också närmre på etableringsinsatser som genomförts med mycket goda resultat i Tyskland, Kanada och Danmark.

Här kan du läsa rapporten uppdaterad med senaste statistik, fakta och forskning! 

 

Att öppna dörren till arbete.

En rapport om hur privata, offentliga och ideella aktörer arbetar för att underlätta utrikes föddas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

 

 

Ladda hem rapporten här!

Rapport med fokus på förkortad tid för etablering på arbetsmarknaden

Vi tipsar om rapporten “ATT VARA MED I LEKEN – Vuxna med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden ur ett socialt investeringsperspektiv”. Rapporten är författad av Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson.

Sammanfattning: I Sverige finns idag många personer som är utlandsfödda eller i övrigt har utländsk bakgrund, dvs två utlandsfödda föräldrar enligt SCBs definition. Denna grupp har blivit större under det senaste året i takt med att gruppen flyktingar ökar.

Gemensamt för dessa grupper är deras svårighet att ta sig in i det svenska samhällslivet i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet. Gapet i förvärvsfrekvens mellan inrikes födda och utrikesfödda eller personer med utländsk bakgrund är stort och förefaller inte minska. Detta har lett till en omfattande och stundtals tämligen känslomässigt laddad debatt på temat; klarar vi av detta, vad kommer det att kosta och blir det inte för dyrt?

Två saker är påtagliga i debatten. Den ena är frånvaron av fakta och närvaron av tyckande i ena eller andra riktningen. Den andra är att de flesta debattörer tycks se dessa människor enbart som en belastning och inte som en potentiell tillgång. Mycket i det offentliga samtalet handlar om vad detta kostar Sverige. Få röster fokuserar på vad detta konkret bidrar till vårt land ekonomiskt, kulturellt, och socialt.

Man bör betänka att då vuxna personer flyttar till Sverige har något annat land tagit kostnaden för hela deras uppväxt och basutbildning. En kostnad som för en 20-årig svensk ligger någonstans i intervallet 3 – 3.5 Mkr. Denna grundinvestering i humankapital har tagits av något annat land. Vår uppgift borde rimligtvis vara – sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv – att förvalta och utveckla detta humankapital.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i sin senaste rapport räknat på samhällsvinsten med att förkorta utlandsföddas tid för etablering på arbetsmarknaden. Rapporten visar på hur vinsterna fördelas på olika samhällsnivåer och institutioner. Forskarna Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilssons beräkningar visar bl.a. att varje år som etableringstiden förkortas innebär en samhällsekonomisk besparing på 400 000-860 000 kronor per person, beroende på personens lönenivå (Nilsson Lundmark och Nilsson 2016). Bidragen till skatt- och socialförsäkringssystem till följd av ett års förkortning av etableringstiden uppgår till 180 000-450 000 kronor per person, återigen beroende på lönenivå (Nilsson Lundmark och Nilsson 2016).

Äldre nyheter