Att öppna dörren till arbete.

En rapport om hur privata, offentliga och ideella aktörer arbetar för att underlätta utrikes föddas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

 

 

Ladda hem rapporten här!

Rapport med fokus på förkortad tid för etablering på arbetsmarknaden

Vi tipsar om rapporten “ATT VARA MED I LEKEN, Vuxna med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden ur ett socialt investeringsperspektiv”. Rapporten är författad  av Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson som en del av Fryshusets socioekonomiska bokslut där flera rapporter analyser ingår.

Sammanfattning: I Sverige finns idag många personer som är utlandsfödda eller i övrigt har utländsk bakgrund, dvs två utlandsfödda föräldrar enligt SCBs definition. Denna grupp har blivit större under det senaste året i takt med att gruppen flyktingar ökar.

Gemensamt för dessa grupper är deras svårighet att ta sig in i det svenska samhällslivet i allmänhet och på arbetsmarknaden i synnerhet. Gapet i förvärvsfrekvens mellan inrikes födda och utrikesfödda eller personer med utländsk bakgrund är stort och förefaller inte minska. Detta har lett till en omfattande och stundtals tämligen känslomässigt laddad debatt på temat; klarar vi av detta, vad kommer det att kosta och blir det inte för dyrt?

Två saker är påtagliga i debatten. Den ena är frånvaron av fakta och närvaron av tyckande i ena eller andra riktningen. Den andra är att de flesta debattörer tycks se dessa människor enbart som en belastning och inte som en potentiell tillgång. Mycket i det offentliga samtalet handlar om vad detta kostar Sverige. Få röster fokuserar på vad detta konkret bidrar till vårt land ekonomiskt, kulturellt, och socialt.

Man bör betänka att då vuxna personer flyttar till Sverige har något annat land tagit kostnaden för hela deras uppväxt och basutbildning. En kostnad som för en 20-årig svensk ligger någonstans i intervallet 3 – 3.5 Mkr. Denna grundinvestering i humankapital har tagits av något annat land. Vår uppgift borde rimligtvis vara – sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv – att förvalta och utveckla detta humankapital.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i sin senaste rapport räknat på samhällsvinsten med att förkorta utlandsföddas tid för etablering på arbetsmarknaden. Rapporten visar på hur vinsterna fördelas på olika samhällsnivåer och institutioner. Forskarna Eva Nilsson Lundmark och Ingvar Nilssons beräkningar visar bl.a. att varje år som etableringstiden förkortas innebär en samhällsekonomisk besparing på 400 000-860 000 kronor per person, beroende på personens lönenivå (Nilsson Lundmark och Nilsson 2016). Bidragen till skatt- och socialförsäkringssystem till följd av ett års förkortning av etableringstiden uppgår till 180 000-450 000 kronor per person, återigen beroende på lönenivå (Nilsson Lundmark och Nilsson 2016).

Vi denna länk finns hela rapporten:
http://socioekonomi.fryshuset.se/files/2016/07/Socioekonomisk-Analys-Vuxna-immigranter-Juli-2016.pdf

Rapport: Nätverkens betydelse för integration

Hösten 2015 lanserade Axfoundation sin första långsiktiga integrationssatsning ÖppnaDörren. Syftet med initiativet är att bredda nätverken mellan etablerade och nya svenskar för att bidra till att förbättra integrationen såväl i samhället i stort som på arbetsmarknaden.

I initiativets uppstartsfas träffade vi över hundra experter verksamma inom bland annat mångfald, social hållbarhet, integration, filantropi och sociala investeringar. Vi läste också många forskningsrapporter som vi  vill dela med oss av och tog hjälp av Rebecka Andersen och Lars Trägårdh vid Ersta Sköndal Högskola. Rapporten är en sammanställning av den forskning och litteratur som finns om sociala nätverkens betydelse och fokuserar speciellt på nya svenskars möjligheter på den svenska arbetsmarknaden.

I analysen ser vi:

  • Att breddade sociala nätverk påskyndas chansen att få arbete, vilket leder till snabbare integration.
  • Att majoriteten av svenskarna inte är främlingsfientliga och gärna vill bidra till att förbättra integrationen. Bland annat visar en SIFO-undersökning att 54 % är villiga att på ideell basis dela med sig av sina kunskaper om arbetsmarknaden i Sverige till personer med utländsk bakgrund, men att endast 5% gör det.
  • Utöver offentliga insatser för att stärka nya svenskars humankapital har föreningar i civilsamhället en betydelsefull roll i integrationsprocessen.

ÖppnaDörren lanserades i november 2015 med syftet att hjälpa människor att gå från ord till handling i integrationsfrågan. På portalen hittar du: Invitationsdepartementet, Kompis Sverige, Svenska med baby samt Yrkesdörren.

Hela rapporten om nätverks betydelse för integration från Axfoundation är nedladdningsbar och länkarna i fotnoterna är klickbara för den som vill fördjupa sig i någon av litteraturhänvisningarna.